Skrivluckan 2018, lucka 17

Skriv om ett minne som handlar om snö. Skriv max tre meningar.

Det hade snöat hela natten och det var vitt överallt så morfar hade letat fram den gamla sparkstöttingen från logen.
”Nu får ni ta en tur ner till Viken,” sa han till mor och jag fick sätta mig tillrätta och morfar manade mig att hålla fast ordentligt.
Sen bar det iväg, och backen var både lång och brant så det gick undan. Jag har sällan sett mor så lekfull som den gången.//Per

Vilket praktbygge vi gjorde, ett fort som nådde oss till axlarna. Det sorgliga var att de vuxna bannade för att man blev blöt. Kläder som skyddar mot fukta prioriterades inte.//Snezana

Skrivluckan 2018, lucka 16

Universum och människan. Perspektivet och frågor som filosofer försöker förklara. Idag är det du som är filosofen. Skriv max tre meningar.

Det sägs att goda människor kommer till himlen när de dör. Är det trångt där uppe?//Per

Jag och universum blir till ett en vacker måndag.//Snezana

Skrivluckan 2018, lucka 15

Temat är djur och i texten ska det också på något vis finnas med en årstid. Skriv max tre meningar.

Vår lille katt Mogwai har på gamla dar fått möjlighet att gå ut genom en kattlucka. Men just som han börjat vänja sig vid den möjligheten, införde vi en begränsning. Under vinterhalvåret får han bara gå ut när det är mörkt, för vi vill inte riskera att han tar något byte vid fågelmatningen. //Per

Vintertid sparar jag fruktavfall istället för att sopsortera det får rådjur och större fåglar lite godis. //Snezana

Skrivluckan 2018, lucka 13

Sjung tacksamhetens lov. Börja din text med ordet ”Du”. Skriv max tre meningar.

Du om någon borde ha sett vad som skedde. Du borde hjälpt, skyddat och stöttat. Du borde vara den moderliga trygga famnen. //Per
(Insåg först dagen efter att jag tänkt hel fel! Det här blev ju raka motsatsen till ”tacksamhetens lov”)

Du stormar och gormar, du strider och kämpar du sjunger din egen lovsång och öppnar reglade dörrar. //Snezana

Skrivluckan 2018, lucka 12

Alltså… vissa dagar är liksom i motvind hela dagen… Skriv max tre meningar.

Blir väckt av ringsignalen och svarar med ett yrvaket hallå.
”Tänker du inte komma och jobba idag?”
”Jobba!? Det är ju söndag!”
”Nä, det är måndag och klockan är halv elva! //Per

Andetagen blev för många och för hetsiga, fler motgångar på en och samma dag orkade varken kroppen eller själen. //Snezana

Skrivluckan 2018, lucka 10

Använd orden vändpunkt, överraskning och beskydd i dagens text. Du får böja orden som du vill. Skriv max i tre meningar.

Hennes korta mejlsvar blev en vändpunkt i mitt liv, första mötet en underbar överraskning trots att jag redan innan var övertygad. Livet med henne kan sägas vara beskyddande, eftersom inga obehagliga överraskningar kan dyka upp då hon redan vet allt. //Per

Vändpunkten kom som väntat, överraskningen var en Big Bang, beskyddet blev en bonus. //Snezana

Skrivluckan 2018, lucka 9

Du är ett barn som varit på skolresa med klassen. Var har ni varit? Det du tyckt varit roligt och spännande har du förstås kommit ihåg. Och det är det som du nu sammanfattar i tre meningar.

Idag var vi vid Frostavallen. Åkte tefat nerför backen rakt ut på isen på sjön. Sen gick vi vilse i skogen.//Per

Vi var på Skåneresa och såg en massa gamla hus. Men det roligaste som hände den dagen var alla sånger vi sjöng i bussen. Och Lukas som gjorde det söndriga ägget i håret på oss. //Snezana

 

Skrivluckan 2018 – lucka 6

Det komplexa i att vara människa…skriv ett personporträtt. Skriv max tre meningar.

Eilath Scarp betraktade belåtet sin spegelbild. Med de nya kläderna som satt utmärkt på kroppen, och det långa mörkröda håret uppsatt i en svans, var tillvaron högst tillfredställande. Han flinade nöjt åt sin spegelbild, gjorde en sista rörelse med handen längs hattbrättet, mest som en gest. Han var nästan odrägligt nöjd med sig själv. //Per

Motgångarna speglades i hennes fårade ansikte. Likaså smärtan. Men om man granskade gnistan i ögonen fanns där även andra sanningar. //Snezana

Skrivluckan 2018 – Lucka 5

Rubriken är Återträffen. Skriv max tre meningar.

Expediten ropade upp med hes röst nummer 97 och han skulle kolla att det stämde att han hade nr 99 och upptäckte att han hade tappat nummerlappen.  Han böjde sig ner för att plocka upp den och stötte emot en vantklädd damhand nere vid golvet som räckte nummerlappen till honom. Hon var oerhört lik någon han kände för många år sedan. Han log igenkännande och fick ett leende tillbaka, det var hon! //Per

Tågstationen myllrade av folk. Hur skulle han känna igen henne efter 12 år. De hade brevväxlat men inte skickat bilder och facebook hade hon låtit bli. //Snezana