Författare: Andie Lindskog

Jag har arbetat med meditation, kroppsterapi, hållit retreater och samarbetat med schamaner. Mitt sociala och människoinriktade jag har gjort att jag som ung utbildade mig till socionom. Jag har arbetat inom socialtjänsten och inom LSS. Sedan 2004 har jag utbildat mig inom litteraturvetenskap, kreativt skrivande, på Mitt Universitetet och Högskolan Dalarna, där jag också bland annat läste en kurs i filmmanus. Jag har också deltagit i internetbaserade skrivarkurser, bland andra i Jorun Modéns Hjältens resa.
Mitt skrivande kommer av sig själv alltid att handla om mänskliga relationer, ofta om kvinnor, och det smyger sig oftast in Fantasyinslag. Jag tror att det är för att det känns mer dynamiskt att beskriva psykologiska skeenden när man tillåter en annan värld att gestalta det känslomässiga och psykiska. Även om jag har många favoritförfattare som ägnar sig åt socialrealism, tycker jag inte alltid att det är så fantasieggande, vi är ju omgivna av socialrealism. Jag älskar Han Kangs Vegetarianen för de starka skildringarna och passionen, Vredens druvor för det sociala engagemanget och Moby Dick och En halv gul sol för den starka lusten att berätta.

Papper, penna, en skrivbok och måleri har följt mig genom livet, av och till har jag haft utställningar. Men det jag innerst inne vetat, sedan jag ”skrev” min första dikt när jag var i treårsåldern, Levande fiskar men katten är död, är att skrivandet är det viktigaste uttrycket för mig. Så, skrivandet har alltid funnits där. Sedan har det expanderat och tagit över.

Sara Edholm är aktuell hos oss med långnovellen ”Den som rår” som kommer ut både som e-bok och ljudbok.
Jag har skrivit hela livet och många minnen är från flickrummet där jag skrev noveller och dikter. En födelsedag fick jag en elektrisk skrivmaskin i present och alla historier samlades i en pärm som jag fortfarande har kvar.
Som tonåring antogs en berättelse i Mitt Livs Novell och under åren blev det fler i olika veckotidningar.
Jag har gått en utbildning till manusförfattare och sedan fortsatt med att försöka ge mitt skrivande den tid och plats som det förtjänar.
Nu har jag ofta flera olika projekt på gång, både noveller och längre manus och jag gillar att skriva i olika genrer.
Jag finns på Instagram som: @sara.edholm.forfattare

Marina heter jag, kvinnan bakom pseudonymen Tessie Lit.
”Rätt attribut” är min debut, men jag har skrivit sedan barnsben,då framförallt texter som är lite mörkare.
Litteraturen har alltid varit en stor del av mitt liv. Förutom att jag skriver själv har jag alltid en bok till hands vare sig jag är på jobbet, på resande fot, på upptäcktsfärd i naturen, påtar i trädgården eller bara är hemma med familjen.

Anders Ebenfelt bor i Göteborg och är deltidspensionerad läkare. Vid sidan av sitt huvudsakliga yrke ägnar han sin tid bland annat åt att författa. Han skriver noveller, essäer, en del poesi samt har romanprojekt på gång.
Hos oss är han aktuell med novellen ”Vasen” (utgiven i november 2024).

Jag är 53 år och är i första hand livsnjutare. Rastlös själ, byter ofta miljö. Älskar att upptäcka nya saker, umgås med vänner, resa och vara för mig själv emellanåt och bara insupa atmosfären. Sedan ett par år skriver jag mer eller mindre på heltid och kan kalla mig för författare då jag gett ut fem, sex verk och har ytterligare ett par i pipen. Jag älskar Stockholm, i synnerhet Gamla stan. Konst är mitt stora intresse. Att flanera runt i Gamla stan och besöka konstnärer, utställningar och att äta i något av öns gamla valv är himmelskt för mig. Eller att gå i Per Anders Fogelströms fotspår på Fjällgatan. Mitt skrivande handlar mycket om kriminella och brottsutredningar, hur det kan ha sett ut i Stockholm på 90-talet. Där frågorna ofta är: vad ska vi göra för att hjälpa dem som har det sämst? Läs mer på min hemsida: www.andre-roslund.se

Hos oss är André aktuell med novellen ”Brandbilen”

Det finns många sätt att ta plats på jorden, att förmedla tankar och budskap. Politiskt engagemang, att delta i sociala sammanhang, att samtala. Jag gör det också, men mest tycker jag om att skriva. När jag skriver har jag tid att tänka igenom det jag vill säga. Jag blir inte avbruten, utan får tala till punkt.
Jag har mött många människor, olika livsöden och som både undersköterska och sjuksköterska har jag har sett vården och samhället förändras. Marknadsstyrningen som infördes i början av nittio-talet har ökat stressen och minskat utrymmet för möten mellan patienter och vårdpersonal. Helhetssynen är borta, en krämpa i taget, allt ska mätas och pengarna styr. För lite tid till reflektion. Om det har jag skrivit i mina romaner – På Väg och Pandemi i vårdapparaten.
Jag skriver för att berätta och påverka och när fakta blir för nedslående, tar jag till fantasin. Visionen om hur det skulle kunna vara, vilken värld vi vill leva i – måste få växa. Ingen har alla svar. Vi behöver lyssna mer än vi pratar. Jag skriver för att tala med er, väcka känslor och förmedla budskap om solidaritet och hopp. Mellanrummen handlar om det.